...hela tiden i mitt liv. Från start fram till nu så har det varit så. Ibland stormigt, såsom nu och under de sista åren. Faktiskt ända sedan jag träffade honom.
Nu ska en av flickornas lärare sluta. Den som hon anförtrott sig till. Vem ska hon nu berätta för? Mig? Tja, men jag är ju bakbunden, kan inte agera mer än att sörja...och stötta henne i att berätta för andra. Men för vem då? När en efter en "hoppar av", när socialtjänsten inte lyssnar, vad gör man då??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar