tisdag 11 december 2012

Socialtjänsten

Har precis kommit hem från möte med soc. De träffade barnen som berättade allt. Våldet mot mig, ryck och drag i armarna på dem. Att pappa blir arg. Att de vill bo med mig. Det hjälpte föga. De informerade honom om utredningen och han gick i taket. Ringde mig och skrek i luren. Att han hade pratat med min bror som skulle vittna mot mig. Att jag har ställt till det nu. Tänk om han visste att de inte tänker göra ett skit. Men det vet han inte, inte än.
Han hade dragit yngsta dottern i armen så hon grät senast igår vid matbordet. För att hon inte åt upp sin mat. Hon berättade. För soc. Som inte tyckte det var så farligt. Var går deras gräns? Vad räknas som "farligt"? Vad säger lagen?
Han ringde upp mig igen strax efteråt. Sa att han inte tänkte betala husräkningen som hade kommit, trots att vi enligt lag ska dela på den. Han sa att han var villig att få en betalningsanmärkning om så krävdes....puckot fattar tydligen inte att den kommer betala sig själv nästa vecka när vi sålt huset. 
Usch, vad jag mår dåligt. Stackars mina barn. Hur överlever man sånt här? Min största farhåga är att mina andra barn kommer att gå i sin storasysters fotspår. För det är ju så det blir om man får leva med ständiga kränkningar och våld. Man tar sitt liv. Jag var ju på väg att göra det. Äldsta dottern gjorde det. Vad säger att de andra kommer gå en annan väg? Ingenting talar för det direkt. SUCK!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar