...och går som han vill till skola och förskola. Han pratade med äldsta flickan igår. Jag frågade personalen om de hört vad han sa. Nix, nada, de lyssnar inte.
Vi pratade om det hemma på kvällen. Hon berättade att han köpt en ny mobiltelefon...han som inte ens betalar för barnen, för deras fritidsaktiviteter. Som inte ens bemödar sig att svara på mitt mejl gällande detta. Så dom ryker, en efter en. För jag har inte råd. Men han har. Han har köpt en ny mobil. Hon frågade om hon kunde få hans gamla. Visst, no problem. Min fråga till dottern var om han ställt några motkrav. Hon svarade ärligt: "Nej mamma, men jag trodde faktiskt att han skulle säga att jag bara skulle få den om jag slutar berätta om när han slår..."
Hon är smart, super-duper intelligent. Långt smartare än sin far, smartare än mig. Men det är inte alltid till godo. Strax innan läggdags utbrast hon: "Mamma, jag vill inte vara så intelligent, tänka så mycket. Det blir så jobbigt då..."
Det är inte lätt att vara barn, det är inte lätt att vara smart, det är inte lätt att leva...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar