...över mitt sinne...
Tingsrätten tog ett bra beslut, på handlingarna. Han får inte träffa barnen. De ska bo hos mig. Tills nästa tingsrättsförhandling. Barnen andades ut. Såg lättade ut. Berättade att det var bra. Att kunna planera saker...deras optimism gällande detta drastiska beslut överraskade mig. Undrar om jag verkligen förstår vad det har upplevt...
Han kan dock inte följa regler. Han kom till förskolan. Jag hade vabbat i flera dagar. Första dagen som sonen var tillbaka till förskolan, dök han upp. Som gubben i lådan. Han måste ha bevakat oss. Kan inte tro att det bara var en slump.
Skolan är informerad. Förskolan likaså. Så länge han inte hämtar barnen är det ok. Få se vad domaren säger om det. Yngsta dottern hade han av en slump träffat på, på skolgården. Äldsta dottern struntade han fullständigt i. Det handlar inte om en fars saknad av sina barn. Det handlar om kontroll. Om trots. Om hämnd, och ingenting annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar