Mycket vatten har runnit under bron sedan sist. Inte mycket rent vatten dock, för att vara filosofisk.
Våldet har fortsatt, både från fadern och från myndigheterna. Socialtjänsten har nu valt att ta förövarens parti, något som inte är särskilt vanligt i Sverige idag. Inför kommande vårdnadstvist har jag noll att säga till om. Sitt still i båten och håll käften. Det är så det är. Vad barnen tycker och hur barnen mår spelar mindre roll.
Socialtjänsten har valt att skriva i sin utredning att "anmälningarna måste upphöra!". Vore det inte lämpligare att skriva att ANLEDNINGEN till anmälningarna måste upphöra? Men de vill ha så lite som möjligt att göra, det vill inte ta tag i problem med tång ens. Och NÄR de väl gör det, så gör de det oftast rejält. Genom att omhänderta barn. Svart eller vitt - det är så det tänker och agerar.
Hur den kommande tvisten än slutar, så kommer jag aldrig ge upp. Socialtjänsten kommer att granskas i dessa utredningar de gjort gällande mina barn. Om det så är det sista jag gör här i livet. En myndighet som är till för att skydda gör precis tvärtom! Den som ljuger bäst når störst framgång. Hos socialtjänsten. Har de någon utbildning i psykopati? I våld i nära relation? Hur en förövare fungerar? Att det inte syns utanpå?
De valde att skicka hem en familjebehandlare till fadern, för att observera hans samspel med barnen. Familjebehandlaren skrev en avhandling som tagen ur musikalen "Sound of Music". Han är årets pappa! Helt klart! Till mig hann han aldrig komma, familjebehandlaren. Enligt socialtjänsten för att jag tackat nej till insatsen, enligt den mejlkorrespondens jag har tillgänglig, pga tidsbrist. Men det som låter bäst för dem själva skrivs ner i utredningen. Större inkompetens har jag sällan skådat. Av myndighetspersoner, skandal!
Nu till det jag egentligen ville blogga om, mina känslor. Inatt kom en mardröm på besök, återigen. Han ville inte låta mig vara. Förföljde mig, drog i mina kläder, ville inte gå härifrån. Drömmen kom i anslutning till ett mejl. Nu plötsligt ska barnen inte vara på fritids eftersom han har semester, då ska de vara hemma hos honom. Taktiskt att mejla och tjata nu inför tvisten. Han behöver tydligen mer bevisning....bevis för att jag nekar honom umgänge? Finns inte på kartan, kommer aldrig att hända. För det är lagen som tvingar barnen till en förövare de oftast inte vill träffa...han är arg jämt...han svär, jag är rädd för honom...osv
